Första papperskopian i handen

Jag kunde inte hålla mig, måste få hålla en papperskopia av boken redan i detta skede. Det saknas ännu några illustrerade upplägg och texten kommer att ändras flera gånger än. Illustrationerna har jag bara fotat hastigt med kamera och lagt in i bokdokumentet. Allt ska givetvis göras på ett annat sätt, men för arbetsprocessen är detta viktigt. Att få hålla i någonting.

Häromdan meddelade en tidning som min äldsta dotter prenumererar på att de övergår till digitalt format. Med all respekt för att spara på miljön, att inte använda för mycket papper. Men jag kan inte släppa pappret ur min hand, kan inte riktigt tycka att det blir samma värde. Jag måste få hålla i nåt annat än en dator, pekplatta eller telefon.

Till boken om Elfina behöver jag välja rätt format, ett format som kan fungera flera böcker framåt. Jag behöver välja en papperskvalité som uttrycker illustrationerna bäst. Jag har massor av val att göra som påverkar de framtida böckerna. Därför känns det så bra när jag är tvärsäker på vilket papper jag vill ha. Fick sänt ett ljuvligt papper från ett förlag/tryckeri. Pappret är sammetslent och skönt i handen. Det lyfter fram den mjuka känslan som mina illustrationer har, nästan så att det känns som om det är orginalbilder i boken. Så vill jag ha det.

Nu med papperskopian i hand misstänker jag att jag på kvällsstunderna, eller rent av på nätterna, sitter i sängen och plitar ner meningar mellan raderna. Kanske jag vaknar upp och reviderar om några uppslag, skissar på nya bilder.
Men i nåt skede får jag bara bestämma mig för att allt är klart. Ta beslutet att den är 99,9% fullständig. Det är en liten bit kvar dit än, jag är obotligt småpetig när det kommer till mitt egna arbete. Vilken tur då att jag älskar det jag gör!

Evelina Lindahl

Leave a Reply Text

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *