Mamma, jag är rädd! Jag kan inte sova!

Hur mycket tid sätter du på att analysera dina drömmar? Hittar du en förklaring till varför du drömmer det du gör, har det någon betydelse?

För några år sedan blev drömdagböcker aktuella tack vare litteratur inom självutveckling. Allt fler människor började plita ner sina drömsekvenser när de vaknade på morgonen, eller mitt i natten. Drömdagboken blev aktuell på nattduksbordet.
Vad är då en drömdagbok? Jo, i den skriver du ner det du drömt, de viktigaste händelserna oavsett hur bisarra eller orealistiska de ter sig. Med hjälp av en drömdagbok kan du få större förståelse för dig själv och ditt undermedvetna. Speciellt intressant kan det vara att blicka tillbaka i en drömdagbok och se hur drömmarna reflekterar den tidsperiod du levde i då. För det är oftast i efterhand, när vi fått perspektiv på vår vardag, som vi inser vilken livssituation vi genomlevt. Då kan vi se hur drömmarna tydligt bearbetat något som vi i vaket tillstånd försökt hantera.

– Mamma, jag är rädd! Jag kan inte sova!

Vem har inte hört denna kommentar mitt i natten och som tröst erbjudit en plats bredvid sig för att få fortsätta sova ostört. Det går obemärkt förbi några gånger men när mönstret upprepar sig på bekostnad av att familjen börjar sova sämre är det dags att göra nåt. Orsakerna kan vara många och svåra att reda ut. Ett sätt att närma sig problemet är att tyda barnets drömmar.
Att sopa barns drömmar under mattan är helt uteslutet. Vuxnas kommentarer om att ”det bara är en dröm” är att skjuta sig själv i foten. Nej, drömmar är fullt verkliga, trots de bisarra scener som kan spelas upp.

Ny forskning visar på att små barn drömmer väldigt livliga drömmar, oftast negativa drömmar som liknas mardrömmar. Djur är vanligt förekommande och barnen kan placera sig själv aktivt i drömmen, vilket man tvivlat på förr. Den första vetenskapliga undersökningen på barns drömmar härstammar från 1970-talet, utförd av David Foulkes. Denna forskning var en så kallad laboratorieundersökning med omfattande metoder för att mäta barns aktivitet i hjärna. Man mätte bland annt REM sömn och metabolismens aktivitet under sömntillstånd. Barnen väcktes oftast  upp för att korrekt kunna återge vad de drömt om. En metod som idag ersatts med lite mer humanare tillvägagångssätt.

Nu måste vi komma ihåg att en dylik undersökning utförd av enbart forskare kan bli bristfällig. I senare studier har forskningen involverat föräldrar som blivit skolade i metodiken och att tolka sina barns drömmar samt rapportera dem. Det är just genom föräldrars delaktighet som forskningen tagit ett nytt steg inom drömforskning på barn. Egentligen borde vi ju alla vara delaktiga i våra egna drömmar och speciellt i våra barns drömmar. Tänk så mycket vi kan lära oss om oss själva och våra barn genom att ta med drömmens verklighet.
Nu tänker jag inte gå in djupare på artikeln jag läst gällande barns drömmar, den är mycket omfattande och lång. Är du intresserad att läsa den så går du in HÄR
Den är skriven av Piroska Sándor, Sara Szakadát, Katinka Kertész och Róbert Bódizs

Drömmar har ett litet mystiskt skimmer över sig. En värld som är hemlig för oss, där allt är möjligt. Tänk vad mycket du hinner drömma under en livstid. I genomsnitt drömmer vi aktivt ca:90 minuter per natt, om vi når vår efterlängtade REM sömn. För det är just under REM sömnen som vi drömmer. Vi drömmer också i olika cykler. I början av natten drömmer vi kortare sekvenser och mot morgonen längre. Därför kan vi lättare minnas drömmar som sker närmare morgonen eftersom de oftast är längre och mer sammanhängande. Drömmarna upprepas också under nattens gång. Ja, ibland kan vi fortsätta en dröm samma natt eller upprepa den natt efter natt.

Jag vill bara tydliggöra hur viktigt det är att vi inte förringar eller bortförklarar barns drömmar som något oviktigt, något overkligt. Jag pratar gärna med mina barn om deras nattliga drömmar, men bara om de vill dela med sig. Jag ser det som en portal till deras innersta, en möjlighet för mig som mamma att upptäcka oro eller ängslan för något. Ett sätt att förstå och inse hur fantastiska vi är.
Under en period fick jag utnyttja drömvärldens möjligheter för att trösta min dotter som önskade sig magi som Elsa har i filmen Frost.
-Varför saknar jag magi mamma, varför kan inte jag göra som Elsa?
-Visst kan du det älskling, bara slut ögonen.
-Kan jag verkligen ha magi i mina drömmar?
-Självklart!
-Fast jag är rädd att drömma nåt hemskt!
-Men då vet du vad du ska göra, visst?
-Ja mamma, då nyper jag mig i kinden tills jag vaknar. Det brukar faktiskt fungera.

Det är oftast det hemska kommer upp i våra diskussioner och jag antar att det är viktigt att omfamna det hemska för det som det är, en del av oss. Men gissa glädjen då jag får höra
-Mamma i natt så flög jag och det var så underbart
eller
-Mamma jag drömde att jag red på en katt, jag satt på kattens huvud.
Hur knasiga drömmarna än låter visar jag alltid ett genuint intresse för deras nattliga äventyr. Allting behöver inte analyseras och förklaras. När barnen kan vara glada och upprymda över en dröm känner jag samma glädje. För hur intressant är det inte att lätta mark och flyga. Drömvärlden blir något att längta efter likt en favoritbok man inte kan lägga ifrån sig.
Men för att närma dig dina barn, börja med dig själv. Följ med dina drömmar och se vad de betyder för dig. Förvara ett litet häfte bredvid sängen, gör små anteckningar. Ta som vana att ni i familjen kan diskutera era drömmar nån gång. Orsaken jag skriver denna text just idag är för att min man, som annars påstår att han inte drömmer erkände att han varit på båttur inatt. En båttur som inte går att relatera till vardagen just nu. Men det som var mest konstigt var att jag också drömde om en båttur.
Sov så gott och dröm sött!

Evelina Lindahl

Leave a Reply Text

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *